Hoecakes

Att vara strandsatt någonstans även om man vill därifrån är inget kul. Och så har jag kännt hela dagen i princip fram tills kvart i nio då jag kunde ta mig därifrån. Jag har varit vaken sedan ett idag. Och ända fram till sem tiden idag har jag varit i panik att behöva stanna på Strömbäck. Jag var nästan i tårar tills jag fick veta att jag kan ta mig hem ikväll. Tack och lov att det var en som skulle ut på kvällen så att jag kunde följa stan med in till stan.  Fyfan vad jag var förbannad tidigare idag. Jag åkte hit för att det skulle vara en fest här, jag var inte ens specciellt sugen på att festa jag följde egentligen bara med för att vara schysst. Önskar att jag låtit bli för det känns som om hela min helg har blivit förstörd, mina pengar är slut och Jag vill träffa min mamma, eftersom jag inte gjort det på så länge. Det var väl nästan två veckor sedan nu och det börjar kännas. Jag hade kunnat stannat kvar på strömbäck om jag satt mig in i det hela, men jag har knappt någon mat inget internet osv så det känns för jävligt. Sen blev jag extra arg pga av att dom som lånat bussen innan inte kom i tid utan en timme försent. Jävla taskig stil. Jag tänker inte skylla på någon för den här dagen vill jag egentligen bara glömma.